Jag vet hur det är att leva med ett stort jäkla svart hål i magen som växer så fort du ser dig i spegeln eller tänker på imorgon eller allting som rör mitt liv. Jag vet hur det känns att försvinna bakom någon som vill avgränsa en från allt gott och som lever för att få mig känna mig liten. Någon som övertygar mig varje dag om hur jävla värdelös jag är och hur ingen i min omgivning vill ha mig där. Jag vet om den känslan i magen som får en att somna klockan 8 på kvällen för att det är det enda sättet att försvinna från allt hat, all inre smärta. Några sa att det var en fas, några sa att jag bara behövde tänka positivt så är allt bra men det är inte så enkelt, det funkar inte att ”rycka upp sig” och så blir allt bra. Jag ser dagligen hur personer i min instagramfeed mår dåligt och det smärtar mig att se. Men jag har varit där, jag är där, men jag har blivit frisk till stor del. Jag hoppas att ni där ute har en kväll fri från tårar, ångest och panik och jag önskar att ni alla får en bra morgondag, och en till efter det. Fortsätt alltid, låt inte någon vinna över dig för du är hundra gånger starkare än vad någon någonsin kommer förstå. Jag hejar på dig.